ursäkta de små bilderna.
Jag är trött,
sliten,
otålig,
har sjukaste hemlängtan och känner mig som;
en sönderknullad räka.

Men den här 170 mils långa trippen var värd det,
varenda sekund.
Kanske inte natten i tältet med myggor stora som fåglar,
eller ryggverken,
eller den äckliga chokladen,
eller det fula språket.
Men longboardturerna,
industrilägenheterna,
de fina männen,
vädret,
bergen,
och havet.